Mer/Statistik

Strömavbrott Sverige — statistik och historik 2010–2024

Officiell statistik om elavbrott i Sverige baserad på Energimarknadsinspektionens (Ei) årsrapporter. Följ nationell trend för avbrottstid (SAIDI) och avbrottsfrekvens (SAIFI) — eller jämför enskilda elnätsbolag. Vill du se pågående strömavbrott i realtid? Gå till realtidskartan.
63 min
2024 SAIDI (oaviserat)
1.26
2024 SAIFI
63 min
Bästa år: 2021 (63 min)
186 min
Sämsta år: 2011 (stormen Dagmar)

Nationell avbrottstid (SAIDI) per år

Oaviserad (oplanerad) avbrottstid i minuter per kund — källa: Energimarknadsinspektionen.

Statistik per elnätsbolag

Laddar bolagsdata…

Vad mäter SAIDI och SAIFI?

SAIDI — avbrottstid per kund

SAIDI (System Average Interruption Duration Index) mäter den genomsnittliga tid i minuter som varje kund är utan ström under ett år. Värdet räknas ut genom att summera alla avbrottsminuterna för samtliga kunder och dela med totalt antal kunder. SAIDI redovisas separat för aviserade (planerade) och oaviserade (oplanerade) avbrott.

SAIFI — avbrottsfrekvens per kund

SAIFI (System Average Interruption Frequency Index) mäter hur många gånger per år en genomsnittlig kund råkar ut för ett avbrott som varar längre än tre minuter. Ett SAIFI på 1,26 innebär att en typisk elkund drabbas av ungefär ett längre avbrott per år.

MAIFI — korta avbrott

MAIFI (Momentary Average Interruption Frequency Index) räknar korta avbrott som varar kortare än tre minuter — exempelvis orsakade av åsknedslag eller automatisk återinkoppling i nätet. Dessa räknas inte in i SAIFI men är ändå störande för känsliga apparater.

Hur Sverige presterar internationellt

Sverige ligger historiskt något över EU-genomsnittet för oplanerade avbrott, men trenden är tydligt positiv. Det sämsta moderna resultatet noterades 2011 efter stormen Dagmar med 186 minuter i oaviserad SAIDI. Sedan dess har elnätens motståndskraft förbättrats markant: 2024 uppgick oaviserad SAIDI till 63 minuter — en minskning med över 66 procent på tretton år.

EU-genomsnittet för oplanerade avbrott ligger typiskt runt 45–65 minuter för länder med jämförbar geografi, vilket innebär att Sverige numera är i nivå med EU-medianen. Länder som Luxemburg och Nederländerna rapporterar under 20 minuter, medan Sverige påverkas mer av skogsbränderna, stormar och den långa kusten med luftledningar.

Stormar och extremväder påverkar statistiken

Elavbrottsstatistiken i Sverige präglas av enstaka extremår orsakade av kraftiga stormar:

  • Gudrun 2005 — den värsta moderna stormen i Sverige orsakade rekordlånga avbrott; hundratusentals kunder fick vara utan ström i dagar.
  • Dagmar 2011 — SAIDI oaviserat nådde 186 minuter; den näst kraftigaste stormen på decennier.
  • Alfrida 2019 — SAIDI oaviserat steg till 138 minuter; stormens epicentrum låg i Mälardalen och drabbade Ellevio-nätet hårt.

Kraven på förgrävning av luftledningar har stärkts efter Gudrun och Dagmar, vilket förklarar en stor del av den långsiktiga förbättringen.

Leveranssäkerhetskrav och elnätsreglering

Energimarknadsinspektionen (Ei) ställer krav på elnätsleverantörernas leveranssäkerhet enligt ellagen (2022:482). Elnätsföretag kan tilldelas koncessioner och är skyldiga att rapportera avbrottsdata till Ei varje år.

Kunder som drabbas av ett oavbrutet avbrott längre än tolv timmar har rätt till avbrottsersättning enligt ellagen 11 kap. Ersättningen ökar med avbrottets längd och är en drivkraft för bolagen att investera i robustare nät. Ei kan även utfärda sanktionsavgifter om ett bolag upprepat levererar undermålig kvalitet.

Om statistiken

Statistiken på denna sida baseras på Energimarknadsinspektionens officiella årsrapporter för elnätskvalitet (NKR-rapportering), publicerade som Excel-filer av Ei. Datan täcker åren 2010–2024 och avser Lokalnät (distributionsnät ≤ 24 kV). Nationella medelvärden är viktade med antal_kunder per bolag. Bolag med saknade värden för ett enskilt år visas som "—" för det året men inkluderas ändå i övriga år. Totalt ingår 148–168 elnätsbolag beroende på år. Källa: Energimarknadsinspektionen (ei.se).